I've watched the Watchmen!

Heehee! Nu har jag sett den! Och jag är sjukt nöjd med biobesöket, kan jag säga. Jag och Lemuren (jag sa ju att jag skulle hitta på ett namn åt henne snart!) gick båda förnöjt därifrån och diskuterade vad vi tyckte.

Filmen är närmare tre timmar lång, men det kändes verkligen inte så. I och för sig har jag ju läst serien så jag visste ju vem som skulle dö, när, och hur, och hur allt slutar. Men filmen blev inte tråkig för det! En massa grejer har förstås tagits bort och lite har ändrats (jag tänker inte berätta exakt vad, ifall någon vill slippa spoilers...), men inget som jag tycker är negativt eller förstör historien. Och jag är inte alls förvånad heller, med tanke på att hela serien går på kanske 400 sidor! En jätteförändring gjordes, men enligt min åsikt, gjorde den till och med historien bättre. Det märks mest mot slutet av filmen, säger jag bara. Ni som inte sett den ännu får kolla efter det (men om ni läst boken så kommer ni veta vad jag menar).

Så, ja. Jag tycker filmen är riktigt bra. Jag är ingen recensent, men jag har läst serien och älskar den. Och jag tycker den har konverterats till film riktigt väl. Fightscenerna är mycket mer brutala än i boken, men detta är inte alls konstigt, med tanke på att man typ aldrig ser dem slåss i de tecknade rutorna. Men i filmen pucklas det på rejält! Castingen var bra också, alla karaktärer spelades väl. Heja Malin Åkerman! I och för sig kunde hon ha varit lite mer bitsk i replikerna, för Lauras karaktär i boken verkar lite bitchigare.

Om jag nu ska klaga på något så saknar jag lite av det bildspråket som var i boken - till exempel siluetten av ett par som finns med överallt, samt Nostalgia-reklamen som dyker upp titt som tätt. I sig tillför de inget till storyn, men jag tycker deras symbolik var bra, och de kändes väldigt framträdande i boken. Och sen den svenska textningen...dom missade lite det här med att Rorschach pratar på ett speciellt sätt. I början av filmen hängde det med i texten, men sedan började hans repliker skrivas som om han talade normalt, och det gör han verkligen inte! En bagatell, ja, och antagligen inget som förstör, för jag antar att de flesta i filmens målgrupp är så bra på engelska att de inte är helt beroende av textningen. Men anmärkningsvärt.

Musiken va jättebra. Ni som läst Watchmen vet att det kommer delar av låttexter då och då i boken. Och på samma sätt så är det sköna låtar i filmen! Och så, förstås, den underbara låten under eftertexterna, My Chemical Romances tolkning av Bob Dylans Desolation Row. Så härlig! Lite synd att den inte är i filmen, men å andra sidan så var det bara annars tidsenliga låtar, och en nytolkning hade inte passat (även om jag tycker att Gerard och hans grabbar fått till en härlig 80tals punkkänlsa i sin version). Ni kan kolla den på Youtube här.


Ett par killar som satt bredvid oss gick efter ett tag. Vet inte exakt när, men det var precis innan filmen började bli spännande. Jag antar att de inte läst boken, för då hade de vetat detta. Annars kanske de var odrägliga besserwissers riktiga seriekonnäsörer som inte alls gav filmen sitt godkännande. Their loss, tycker jag! Och jag kan aldrig riktigt förstå såna som går ifrån en biofilm halvvägs igenom! Man har ju ändå lagt ut en hundring på å se den, liksom.

Jag tänkte även dela med er av min sminkning igår! I fortsättningen kommer jag nog lägga upp bilder på sånt, när jag gjort något roligt med makeupen. Och jag kände egentligen inget särskilt behov av att klä upp mej för ett biobesök, men jag hade lufsat runt i marsvinshårbeklädda mysbyxor härhemma och sett ut som en hobo i flera dagar. Så det var skönt att piffa upp sig lite!

Jag kände för att vara lite tropisk och 80talsinspirerad (jag kanske undermetvetet tänkte på att Watchmen är baserad i 80talet).
Produkter:
Limegrön ögonskugga - nån billig från Coop
Turkos ögonskugga - HMs egna
Liner - Cake Eyeliner från Make Up Store (helt underbar, jag är den helt trogen 4-evah!)
Sotning - Kohl Minerals i Stellar grey från L'oreal
Mascara - IsaDora (typ den billigaste. Älskar den!)
Kolla min ögonfärg! Vad hände? Jag trodde jag hade helt vanliga bruna kikare, men näha. Här ser dom vackert honungsrostade ut. Är det kameran eller sminket, eller har jag sådana underbart varma irisar i verkligheten? NOM!
Här har ni hela looken. Tog ett halvneutralt läppstift (nån gammal rackare som är typ samma färg som läpparna) för att inte looken skulle bli för extrem. Luggen börjar redan dra åt sashimifärg, trots att det bara var en vecka eller så sedan jag färgade det. Manic Panic färgerna är ruskigt bra, men tyvärr är de bara semipermanenta. Det finns en 'enhanced formula' som är mer beständig, men den hittar jag inte i vårt avlånga land. Och tack vare USAs tullrestriktioner går det inte att beställa hit heller. Suck. Som tur är blir inte den här färgen så ful, den blir bara mer och mer ljusrosa vartefter. Sist såg det till och med ut som om jag hade orange i underhåret efter ett tag. Coolt.

Men nu har jag skrivit tillräckligt. Jag har lite att skriva om imorgon också, eftersom jag ska minigolfa för första gången i mitt liv. Och dessutom får jag betalt för det! Men mer om det nästa gång. Toodles!